Skip to main content
All Posts By

Anna Wilhelmsson

Gaia möter från Offentlig chef: offentligt ledarskap och demokrati

Gaia möter från offentlig chef med Therese Svanström, Magnus Gyllestad och Emma Lennartsson

Podden Gaia möter är på Offentlig chef för ett samtal om offentligt ledarskap och demokrati. Gaia Leaderships Micael Mathsson möter TCOs ordförande Therese Svanström, Region Stockholms regiondirektör Emma Lennartsson och Södertäljes stadsdirektör Magnus Gyllestad. Det är ett samtal om hur vårt ledarskap i offentlig förvaltning kan bidra till att stärka och utveckla demokratin.

Lyssna på samtalet här:

Gaia möter från Offentlig chef: offentligt ledarskap och demokrati är ett samtal inspelat på Offentlig chef. Det är en mötesplats för ledare, nyckelpersoner och chefer inom offentlig förvaltnings samtliga nivåer. Gaia har under dagarna seminarier om demokrati, säkerhet och att skapa välmående organisationer. Vi bjuder in till samtal om Sverige 2035, vilket samhälle vill vi se då och vad innebär den framtidsbilden för ledning, styrning och organisation?

“Gaia möter” är en serie samtal med spännande personer som söker vägar i vår komplexa samtid. Detta genom att fokusera på att både utveckla människan och verksamheten. Samtalen kretsar kring kraften i att ha ett tydligt varför, hur man skapar hållbar och långsiktig förändring, vikten av möten mellan människor etc.

Vi får ta del av såväl exempel från verkligheten, personliga insikter, forskningsrön som perspektiv och kunskap från Gaias 20+ år som partner till tusentals bolag och organisationer.

Alla avsnitt ligger på Spotify.

Statens maritima och transporthistoriska museer är Sveriges modernaste myndighet

På Kvalitetsmässan utses vartannat år Sveriges modernaste myndighet. Man bedömer de anmälda myndigheterna inom fyra områden: rättssäkerhet och effektivitet, ledar- och medarbetarskap, förnyelse och innovation samt hållbar utveckling.

2023 års vinnare är Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM), en museimyndighet som driver och utvecklar Marinmuseum i Karlskrona, Sjöhistoriska museet, Vasamuseet och Vrak – Museum of Wrecks i Stockholm samt Järnvägsmuseet i Gävle. Myndigheten är till hälften intäktsfinansierad och är sett till antalet besökare den största museimyndigheten i Sverige. Vi fick ett samtal med Lars Amréus, överintendent och myndighetschef och den administrativa chefen Linda Norberg.

”Pandemin drabbade oss hårt eftersom vi är så beroende av egna intäkter, framför allt från våra museer. Slarvigt uttryckt är vi på sätt och vis lika delar en museimyndighet och ett företag i besöksnäringen. Vår utvecklingsresa genom och efter pandemin var en anledning för oss att ställa upp i detta”, berättar Lars. ”Det var också ett bra läge för oss att göra en halvhalt och att använda processen till att reflektera över våra styrkor och utvecklingsbehov.”

”En del i processen var att göra en självskattning inom de fyra områdena som ingår. När vi noggrant jobbade igenom alla de frågorna så fick vi syn på hur långt vi faktiskt kommit i många aspekter. Vi har jobbat väldigt systematiskt inom flera områden, t.ex. hållbarhet, digitalisering och arbetsmiljö i flera år. Vi har också haft en i grunden ändamålsenlig organisation efter en omorganisation år 2016, så även om det kändes som om pandemin slog undan benen för oss så hade vi faktiskt en grund att stå på ”, fyller Linda på.

En central lärdom under pandemin var vikten av internkommunikation.

”Pandemins konsekvenser visade verkligen på att en öppen, transparent och medmänsklig internkommunikation gör skillnad. HR och kommunikation har jobbat väldigt tätt och med ett tydligt medarbetarperspektiv. Och vi får faktiskt väldigt fina omdömen av medarbetarna också och detta är ju annars ofta en källa till missnöje på många arbetsplatser. Vi tror att detta även har bidragit till att det finns ett högt förtroende för ledningen”, säger Linda.

Myndigheten har under lång tid arbetat med hållbarhet, vilket är ett av kriterierna i utvärderingen för att bli Sveriges modernaste myndighet. De var t.ex. miljöcertifierade enligt ISO 14.001 redan 2009. Man gör så klart mycket inom sin egen organisation, men en hel del sker också i samverkan med andra aktörer, t.ex. på Kungliga Djurgården i Stockholm. Ett exempel är att Sjöhistoriska museet lånar ut kajaker gratis mot att man plockar skräp i Djurgårdskanalen i ett samarbete med Green Kayak.

Ett annat projekt man driver inom hållbarhetsområdet rör de många ångdrivna fordon som ingår i samlingarna: ånglok och ångbåtar, som drivs med stenkol som ju är ett fossilt bränsle och som dessutom börjar bli både dyrt och svårt att få tag på. Nu har man börjat testa att driva loken med ”kärnkraft” – krossade olivkärnor som blandas med stenkolet och på så vis ökar graden av fossilfritt bränsle vilket gör att utsläppen minskar.

”Vi jobbar också med social hållbarhet där vi har många samarbeten som kanske inte syns så mycket och inte ger stora besökssiffror. Vi ser dock att de skapar en tydlig samhällsnytta såväl som ett stort värde för de individer som får möta verksamheten. Det kan handla om att människor med demens får minnesträning eller att barn och unga med NPF-diagnos får möjlighet till att uppleva på sina villkor. Vi samarbetar även mycket med civilsamhället, då det finns många föreningar och stiftelser inom vårt område som vi försöker ge goda förutsättningar för samarbete, utbyte och kunskapsutveckling.

Vi bidrar också inom aspekten ekonomiska hållbarhet, genom att Vasamuseet är en motor i hela Stockholms besöksnäring – 85-90 % av Vasamuseets besökare kommer från utlandet”, berättar Lars.

Vad vill ni lyckas med framåt?

”Vi är inne i en kulturresa, där vi vill skapa en effektiv samarbetsorganisation som präglas av nyfikenhet och tillit. Vårt arbete med en ledningsfilosofi är en viktig del i detta och vi vill också att medarbetarna känner att de både har utrymme och förväntas kliva fram och ta ansvar. Det finns mycket potential i att hålla i och fortsätta utveckla ledarskapet i den här riktningen, att också stödja första linjens chefer att kunna leda och driva på det här sättet”, berättar Lars och fortsätter: ”Sen har vi så klart många spännande verksamhetsutmaningar också: vi bygger ett helt nytt Järnvägsmuseum,och vi måste utveckla arbetet med våra stora samlingar som ska bevaras, underhållas, vårdas och visas. Beredskapsfrågorna är centrala även för oss – vi planerar för fullt för ett läge med kris eller i värsta fall krig. Och så har vi det stora projektet Stötta Vasa som handlar om att vi måste byta hela stödvaggan som skeppet Vasa vilar på för att på sikt kunna bevara skeppet som annars kommer att brytas sönder under sin egen tyngd Här har vi precis lanserat en stor fundraisingkampanj.”

”Sen är det också så att vi som myndighet bär ett ansvar för att bygga förtroendet och anseendet för hela statsförvaltningen. Den är ju ett kitt som håller ihop medborgarna och landet. Museiväsendet har ett enormt högt förtroende hos medborgarna, det är tydligt där man toppar SOM-institutets mätningar, så vi kan också gå före. Det är en viktig roll att fylla, att baserat på kunskap ge upplevelser som alla oavsett bakgrund ska kunna ta del av. Det är viktigt att värna vår professionella integritet men samtidigt visa upp vad det kan vara att vara modern i staten.

Begreppet modern kan kanske vara lite svårt att förhålla sig till. Vad innebär det att vara modern i staten? Det handlar kanske inte alltid om att vara snabbast, utan kanske mer om att leverera på, och helst överträffa, medborgarnas förväntningar. Att säkra och vidmakthålla ett högt förtroende för verksamheten är ytterst en demokratifråga, och att med kreativitet och innovation försöka hantera en tuff ekonomisk verklighet är centralt.

På vilket sätt har Gaia bidragit?

”Vi har arbetat med Gaia i två år och det har varit mer än bara en viktig pusselbit för oss. Gaia har en syn på ledarskap och utveckling som stämmer överens med vår och som är gediget grundad i modern forskning. Här finns något annat än den uppsjö av olika managemanttrender som kommer och går”. Vi hade inte varit där vi är idag utan vårt samarbete med Gaia. Som ett tack för Gaias bidrag kommer vi att låta vandringspriset för Sveriges modernaste myndighet, ett konstverk, visas under en period på Gaias kontor”, avslutar Lars.

Loomis globala ledarskapsprogram: “Catalyst – leadership delivering business results”

Under 2023 startade Loomis sitt första globala ledarskapsprogram ”Catalyst – Leadership delivering business results” och i det programmet har Gaia varit Loomis partner. I ett företag där man verkligen levt efter devisen ”business is local” har man tidigare valt bort stora gemensamma satsningar. Men nu är Loomis i ett läge där företaget förändras och då behövs ett globalt affärs- och ledarprogram. Vi pratade med Mårten Lundberg, CHRO/CMO på Loomis Group, och Elisabeth Stjerndorff, ansvarig projektledare för att ta fram Catalyst-programmet.

”Det fanns en stark efterfrågan från ett antal seniora chefer: vi behöver skapa en affärsutbildning för att kunna fortsätta utvecklas. Och då började vi ta fram Catalyst”, berättar Mårten.

Loomis är mitt i en transformation där man vill lyckas på en ny nivå inom två stora områden. Man vill bredda sin portfölj och erbjuda fler produkter och tjänster till befintlig och nya kunder. Där man idag erbjuder tex kontanthantering vill man kunna erbjuda kunderna andra typer av betalningslösningar och automatiska, digitala tjänster. Man vill också utvecklas från en service provider till en proaktiv partner med hjälp av den kunddata man har.

”Vi har duktiga, ofta internrekryterade, chefer som har växt med företaget. Nu när vi breddar vår portfölj så behöver ledarskapet inkludera bredare perspektiv, stärka samarbetet över gränser och funktioner och utveckla affären. Våra chefer behöver kunna leda i en mer komplex värld”, säger Elisabeth.

”Loomis har sedan 1852 ägnat sig åt att transporterat guld och kontanter. Företagets utveckling innebär att våra medarbetare har behövt komplettera med en rad betallösningar på många plattformar, nya digitala produkter och att därmed möta kunderna på nya sätt”, fyller Mårten på.

Målgruppen för programmet är chefer som har jobbat i några år och hunnit komma en bit. Genom programmet har de fått möjlighet att se olika delar av sitt ledarskap samt fördjupa sig i hur de leder affären och utvecklingen av den. Det var också viktigt att deltagarna skulle kunna använda kunskaperna direkt i vardagen så att det inte blev något teoretiskt som snabbt glöms bort.

I programmet har man har jobbat med gruppcoachning och deltagarna har också ingått business case-grupper där man jobbat praktiskt med verkliga behov och möjligheter.

Självklart har också en bärande del varit hur man involverar medarbetarna så att det företaget vill lyckas med når hela vägen ut, samtidigt som insikter och kunskaper från de som varje dag möter och servar kunderna också bidrar till helheten. Eftersom många av medarbetarna är värdetransportörer, som försvinner från kontoret när de utför sitt arbete, så behöver cheferna verkligen hitta sätt att fånga upp, involvera och möta dem.

”Anledningen till att vi valde Gaia som partner är att vi hade en samsyn i integrationen av affär och ledarskap. Den matchningen var helt avgörande. Det andra som vägde lika tungt var erfarenheten av att driva program i internationella miljöer”, säger Elisabeth.

Ser ni några effekter redan nu?

”Vi ser att kunskapen om hur jag förbereder, presenterar och även skalar upp ett business case, är otroligt stärkt i den grupp som gått det första programmet. Det har också uppstått ett nätverket av chefer från olika kontinenter så att samarbete och kunskapsspridning nu förenklas”, säger Mårten.

Vad har ni lärt er så här långt?

”Det är oerhört viktigt att vi gör deltagarna trygga i programmet. För att de växa så behöver de känna en trygghet, våga öppna upp för att lära. Det lyckades vi verkligen skapa och det var en viktig framgångsfaktor för programmet, för deltagarna och därmed för Loomis som företag”, berättar Elisabeth.

”Jag ser två viktiga lärdomar från piloten. Miljön runt deltagarna är avgörande. Hur tar deltagarnas ansvariga chefer hand om en välutbildad medarbetare? Vi har inte riktigt den traditionen på plats så det ska vi fortsätta utveckla. Den andra lärdomen är att det behövs en väldigt professionell hanteringen av ett globalt program, alltifrån det praktiska till att få den högsta ledningen med på tåget. Den här biten har vi lyckats bra med och det är avgörande att vi håller i det”, lägger Mårten till.

Catalyst har blivit ett vinnande koncept och det har lett till en fortsatt stor satsning på ledarskap inom Loomis. Piloten har genomförts under 2023 och nu finns beslut på att också genomföra programmet under 2024. Man har nu anställt en ansvarig för Leadership Development, Claire Screaton, för att driva programmet vidare.

Gaia möter Hélène Barnekow – om ledarskap i en transformativ tid

Gaia möter en podd från Gaia Leadership

Hélène Barnekow har en lång och spännande karriär som chef och ledare på många globala bolag, såsom Microsoft Sverige och Telia.

I det här samtalet mellan Hélène, Johan Grip och Anna Wilhelmsson, båda från Gaia, diskuteras vad vår föränderliga tid innebär för bolag och organisationer. Vi får höra vad Hélène tog med sig från sin första ledarerfarenhet som fotbollstränare, resonemang om vikten av tid och att det är avgörande att ha utrymme för unexpected meetings.

I samtalet nämns Hélènes bok. Den heter ”Re:start – det värdebaserade ledarskapet i en föränderlig värld” och hon har skrivit den tillsammans med Nina Pettersson.

Hör avsnittet här:

“Gaia möter” är en serie samtal med spännande personer som söker vägar i vår komplexa samtid genom att fokusera på att både utveckla människan och verksamheten. Samtalen kretsar kring kraften i att ha ett tydligt varför, hur man skapar hållbar och långsiktig förändring, vikten av möten mellan människor etc.

Vi får ta del av såväl exempel från verkligheten, personliga insikter, forskningsrön som perspektiv och kunskap från Gaias 20+ år som partner till tusentals bolag och organisationer.

Alla avsnitt ligger på Spotify.

 

Musik: Lars Jansson

Bild: Mats Gleisner

Gaia möter Kye Andersson – om AI, ledarskap och mänsklig utveckling

Gaia möter en podd från Gaia Leadership

Vad innebär utvecklingen av AI-tekniken för våra organisationer? Vilka möjligheter finns kopplat till utvecklingen av såväl affären och uppdraget som oss människor? För våra samhällen och för vår planet?

I det här avsnittet av podden Gaia möter har vi bjudit in Kye Andersson, medgrundare och verksam på Canucci.

Samtalet mellan Kye, Johan Grip och Anna Wilhelmsson (båda konsulter på Gaia) rör sig över ett brett fält av ämnen – affärsnyttan, klimatutmaningen, skolan och högskolan, AI-utvecklingen i ett globalt perspektiv, vad som ligger bakom både de alarmistiska rösterna som samtalet om möjligheter – alltsammans utifrån perspektivet vad innebär denna utveckling för oss nu och framåt.

Hör samtalet här:

“Gaia möter” är en serie samtal med spännande personer som söker vägar i vår komplexa samtid genom att fokusera på att både utveckla människan och verksamheten. Samtalen kretsar kring kraften i att ha ett tydligt varför, hur man skapar hållbar och långsiktig förändring, vikten av möten mellan människor etc.

Vi får ta del av såväl exempel från verkligheten, personliga insikter, forskningsrön som perspektiv och kunskap från Gaias 20+ år som partner till tusentals bolag och organisationer.

Bakom spakarna: Anna Wilhelmsson

Musik: Lars Jansson

Bild: Mats Gleisner

Interaktion

Inter – mellan. Aktion – görande, handling.

Mellangörandet. Mellanhandlingen.

Vi längtar ofta efter interaktionen. Ett verkligt möte där vi ägnar oss åt något som vi har mellan oss.

Och samtidigt pratar vi oerhört mycket om behovet av samarbete. Många organisationer kämpar med att öka samarbetet, bygga samarbetskulturer.

Många många buzzwords här: samarbete, samskapande, samverkan. På engelska ofta med förledet co-. Collaboration, cooperation, co-creation.

Co- som förled betyder något som är gemensamt, motsvaras ofta av det svenska sam-.

En intressant skillnad jämfört med förledet inter-. Inter som förled pekar på något som är emellan oss.

När mötet och det vi ska ägna oss åt tillsammans placeras mellan oss, i stället för att det omedelbart är gemensamt, skapar ett annat utrymme för görandet. Och kanske än mer ett utrymme för ett klarare seende av flera perspektiv och av större grader av komplexitet.

Det kan då handla om något som sker mellan självständiga parter. Minst två perspektiv som kommer i gemensam svängning för att åstadkomma något, skapa rörelse och nya insikter.

Ibland är vi kanske hjälpta av att välja interaktion istället för samarbete. Inte göra uppgiften gemensam, utan placera den mellan oss och ta oss an den ytan som uppstår i mellanrummet, i mötet mellan våra perspektiv.

Gaia möter Thomas Jordan – om att utvecklas som vuxen

Gaia möter en podd från Gaia Leadership

”En av mina stora tillgångar är att jag från väldigt tidigt i livet bär med mig en stor förvirring. Om man sysslar med kunskap så är ju det väldigt bra, för att man känner att man aldrig riktigt fattar utan man måste fortsätta att leta.”

I det här avsnittet av podden Gaia möter har vi bjudit in Thomas Jordan, universitetslektor och docent i arbetsvetenskap på Göteborgs universitet. Det är ett vindlande och fördjupande samtal mellan Thomas och Gaias Johan Grip om hur vi kan utvecklas som vuxna, vad perspektivmedvetenhet och komplexitetsmedvetenhet innebär och hur det kan hjälpa oss samt mycket, mycket mer.

I samtalet refererar Thomas till Inner Development Goals, Iva Vurdelja och Deanna Kuhn (se även nedan för fler tips på fördjupning).

Lyssna på Thomas och Johans samtal här:

 

För dig som blir intresserad av mer på dessa ämnen så kommer här lite tips på läsning:

Några texter av Thomas:

Några böcker att fördjupa sig i:

  • Deanna Kuhns The Skills of Argument
  • Kristian Stålnes Vuxen men inte färdig
  • Kristina Elfhags Livsutvecklingens psykologi

Inner Development goals kan du läsa mer om här:

https://www.innerdevelopmentgoals.org

 

“Gaia möter” är en serie samtal med spännande personer som söker vägar i vår komplexa samtid genom att fokusera på att både utveckla människan och verksamheten. Samtalen kretsar kring kraften i att ha ett tydligt varför, hur man skapar hållbar och långsiktig förändring, vikten av möten mellan människor etc.

Vi får ta del av såväl exempel från verkligheten, personliga insikter, forskningsrön som perspektiv och kunskap från Gaias 20+ år som partner till tusentals bolag och organisationer.

Bakom spakarna: Anna Wilhelmsson

Musik: Lars Jansson

Bild: Mats Gleisner

Gaia möter Kajsa Giertz – om konst, kreativitet och ledarskap

Gaia möter en podd från Gaia Leadership

I tredje avsnittet av Gaias podd “Gaia möter” hör vi Kajsa Giertz, regissör, koreograf, teaterchef och VD.

Hör henne och Johan Grip från Gaia prata om olika ”regelböcker” inom konsten och hur man kan skapa broar mellan dessa olika perspektiv, vilka förutsättningar för ledarskap som finns på scenkonstinstitution och varför hon en gång fastnade för dansen. “Jag har i efterhand sett att när jag mötte dansen fick jag ihop fysik, emotion och intellekt.”

I avsnittet refererar Kajsa till en krönika av Eric Schüldt. Den heter ”Man kan bara rädda det man älskar” och publicerades i Expressen den 18 dec 2022.

Lyssna här på Johans och Kajsas samtal:

“Gaia möter” är en serie samtal med spännande personer som söker vägar i vår komplexa samtid genom att fokusera på att både utveckla människan och verksamheten. Samtalen kretsar kring kraften i att ha ett tydligt varför, hur man skapar hållbar och långsiktig förändring, vikten av möten mellan människor etc.

Vi får ta del av såväl exempel från verkligheten, personliga insikter, forskningsrön som perspektiv och kunskap från Gaias 20+ år som partner till tusentals bolag och organisationer.

Bakom spakarna: Anna Wilhelmsson

Musik: Lars Jansson

Bild: Mats Gleisner

Kreativitet i tre steg

Vi människor har en fantastisk kapacitet för kreativitet. Vi bygger den nämligen på vår unika förmåga att föreställa oss saker som inte finns. Fantasin – vilken grej! Vi använder den hela tiden. När någon berättar om sin morgon så ser vi flingorna framför oss. När någon av våra kära inte svarar i telefon kan vi se de mest hemska scenarier i vårt inre.

Men vad skiljer kreativitet från fantasier, föreställningar och oro?

Ordet kreativitet kommer ju så klart från latinet. Närmare bestämt verbet crere, att skapa. Med en tjusig referens till en fransk kille som dog på Stockholms slott (men också påpeka något viktigt): Creo ergo sum. Jag skapar alltså finns jag.

När vi i dagligt tal pratar om detta på svenska så tenderar vi att prata om kreativitet eller att vara kreativ snarare än om att kreera. Kreativitet är ju då ett substantiv och kreativ ett adjektiv, som skapats av det där gamla latinska verbet. Vilket är lite intressant. Det blir genast något man har eller är, inte något man gör.

Och här kommer vi tillbaka till vad som skiljer kreativitet från fantasi. Man måste göra något med sin fantasi, plocka ut det där man föreställt sig inuti huvudet och faktiskt skapa något i det yttre. Och sett på det sättet så är att vara kreativ en process i tre steg som vart och ett använder starka mänskliga kapaciteter.

Eller nja, det finns så klart ett steg 0, nämligen det faktum att vi ständigt får intryck som kan inspirera, oroa, väcka nya tankar. Detta är ett ständigt pågående av mängder av intryck. Tricket är så klart att förmå sig att fånga guldkornen som glimmar till. Eller är det kanske gruskornen som skaver i skon. Eller det oväntade, svårfångade, som kanske varken glimmar eller skaver utan snarare snuddar vid oss.

Kreativitetens första steg handlar om att ta den där inspirationen, fröet till en mer aktiv inre process. Vi har ju en stark kognitiv förmåga att föreställa oss saker mentalt som inte just nu existerar i vår konkreta, manifesta omgivning. Det kan handla om föremål, skeenden, situationer, upplevelser som vi fantiserar fram vare sig vi oroar oss, dagdrömmer eller problemlöser. Grunden här är alltså fantasin, något som också kan odlas och tas tillvara. Sen gäller det att tillåta sig att leka vidare med sin idé eller sin tanke. Låta fantasin ta det vidare och utforska vad du upplever för möjligheter.

Det andra viktiga steget tar fasta på vår kapacitet att förverkliga, göra, lösa och skapa i det yttre. Det handlar om att ta fasta på några av alla våra fantasier, idéer, drömmar och plock ut dem ur vårt inre och börja forma en manifestation av något slag i det yttre. De vanliga bilderna av detta är kanske de konstnärliga, att se en bild i huvudet och måla en tavla, att höra musik och sätta sig vid piano eller teckna ner noterna, att fånga ord och skriva ner dem på ett papper. Men även att se ett behov av tydlighet och skapa ett nytt excelark med smidiga formler och makron eller att uppmärksamma en flaskhals och forma en ny rutin.

Och slutligen når inte vår kreativitet sin fulla potential om vi inte delar med oss, sänder det vi skapat till andra på något sätt. Mänsklighetens kapacitet att hjälpa andra går tillbaka till vår tidigaste historia, då en av våra starkaste framgångsfaktorer som art var att vi kunde samarbeta och hjälpas åt. Och i detta tror jag vår längtan att dela med oss ligger. Vi vill och behöver vara i kontakt med andra även när det gäller våra idéer, berättelser, det vi skapar. Och det är också först här som kreativitetens fulla potential nås, när idéer, skapande, berättelser flödar och delas mellan oss. Det är i detta som vi utvecklas och utvecklar våra sammanhang.

Självklart är övergångarna mellan dessa steg glidande. Ett sätt att spinna på sin idé är att associera i ord eller bild och där börjar ju manifestationen i det yttre ta form. Att bolla eller samskapa med någon annan är ett sätt att forma och skärpa den form man ger fantasin i det yttre. Och i och med detta börjar vi ju sända och dela.

En annan aspekt av övergångarna mellan de tre stegen, fantasi, form och sändning, är att det ofta kostar på för oss att ta steget vidare. Det kan kännas läskigt, svårt, ovant att gå från att ha en mental bild till en form i det yttre och kanske än mer när vi ska dela med oss till någon annan. Och vi behöver här både ta fasta på vad det är vi vill och vad det är vi längtar efter för att faktiskt ta oss framåt i processen, eftersom det faktiskt är först i det tredje steget som vår kreativitet når hela vägen. Den hjälp vi behöver ge oss själva här är både vårt mod och vår självmedkänsla. Att i lika delar utmana oss själva och påminna oss om att vårt värde inte sitter i våra prestationer och att uppgiften inte är att lyckas utan söka meningsfullheten.

Testa! Du skapar (hela tiden) – alltså finns du!

Gaia möter Caroline Hällsjö Sander – om förändring, Cajsa Warg och svensk sjukvård

Gaia möter en podd från Gaia Leadership

I andra avsnittet av podden Gaia möter hör vi Caroline Hällsjö Sander, produktionsdirektör på Karolinska Universitetssjukhuset.

I ett samtal med Johan Grip, partner på Gaia, berättar Caroline om att var och ens eget varför är avgörande när Karolinska ska bli ett köfritt universitetssjukhus, om att man pratar sig genom förändring och vad Cajsa Warg har med svensk sjukvård att göra.

Caroline är nytillträdd i sin roll men har varit på Karolinska i många år, både som läkare och som verksamhetschef.

Lyssna för att få höra mer om Carolines spännande uppdrag och Karolinskas utveckling:

“Gaia möter” är en serie samtal med spännande personer som söker vägar i vår komplexa samtid genom att fokusera på att både utveckla människan och verksamheten. Samtalen kretsar kring kraften i att ha ett tydligt varför, hur man skapar hållbar och långsiktig förändring, vikten av möten mellan människor etc.

Vi får ta del av såväl exempel från verkligheten, personliga insikter, forskningsrön som perspektiv och kunskap från Gaias 20+ år som partner till tusentals bolag och organisationer.

Bakom spakarna: Anna Wilhelmsson

Musik: Lars Jansson

Bild: Mats Gleisner