Skip to main content

Stockholms Stadsmissions vision är ”Ett mänskligare samhälle för alla”. De har funnits sedan 1853 och uppdraget minskar inte.

Idag är de organiserade i sex verksamhetsområden för att kunna fokusera där det behövs och på ett sätt som leder mot deras långsiktiga mål: Att alla deras deltagare har tillgång till bostad, till arbete eller utbildning samt mat, värme, gemenskap och att de får sina rättigheter tillgodosedda. Verksamheten finansieras av gåvomedel och av de sociala företag som man driver samt genom offentliga bidrag när det kommer till exempelvis akutboenden.

Vi får möjlighet att prata en stund med My Österlin, förändringsledare och lärandeutvecklare på Stockholms Stadsmission, om hur organisationen tänker kring kultur och ledarskap som möjliggörare för det man vill uppnå och bidra med i samhället.

”Vår värdegrund är väldigt central för oss, den är vårt uppdrag. Den handlar om att vi ska stötta människor att bygga upp en tro på sig själva, att de ska känna en tillit till sin egen förmåga så att de kan delta i samhället. Det handlar om att våra deltagare ska bygga egenmakt.”

Organisationen är så klart oerhört påverkad av omvärldsfaktorer: den globala ekonomin som påverkar den svenska samhällsekonomin. Det märks i verksamheten när klyftorna och fattigdomen ökar.

”När man arbetar med att möta andra människor med stora behov, och när det behovet också ökar i samhället, så måste man kunna vara flexibla och kunna ställa om. Vi har våra vägledande principer som leder oss här, det handlar t.ex. om att vi ska vara behovsstyrda och mobila och ha fokus på kvalitet. Det innebär att vi hela tiden behöver hitta nya sätt och ta tillvara det som fungerar bra. Av den anledningen har vi egentligen sedan väldigt länge varit en organisation med stort fokus på lärande. Att vara en idéburen organisation är på många sätt att vara en lärande organisation i själva grunden. Nu med all forskning kring lärande så har även vi lyft fram det i ljuset ännu mer. Och att bli en lärande organisation är ju inte något man blir färdig med. Jag ser det som ett tillstånd som vi hela tiden behöver erövra och utforska i vardagen. Kunskap är också en färskvara eftersom vi lever i en så föränderlig tid. Samtidigt handlar det inte för oss om att vi behöver fylla på med en massa kunskap utifrån. Det sker redan mycket lärande och det finns så mycket kunskap inom vår organisation som vi vill vara ännu bättre på att ta tillvara.”

Med en levande värdegrund som riktning och med den lärande organisationen som ett viktigt förhållningssätt så har man nu börjat reflektera kring ledarskapet i organisationen.

”I grunden tänker jag att ledarskap är att vara genuint nyfiken på andra människor och ledarskap är ett medel för att uppnå den kultur vi vill ha. Det är ju vår värdegrund som står i centrum för oss. När vi funderat över vilket ledarskap vi är hjälpta av så är det tydligt att det ska möjliggöra att vi varje dag utgår ifrån vårt uppdrag som det beskrivs i värdegrunden. Och därmed behöver det uppmuntra till kontinuerligt lärande.”

För att konkretisera vad detta kan betyda har man börjat jobba med en ledarskapsidé. My ser själva processen med ledarskapsidén som en stor del av syftet. Som en led i arbetet öppnade man upp för fler genom att provtrycka ett utkast, ett arbete där Gaias Elisabeth Ahremark och My Lindén var behjälpliga.

”Att ställa frågan ’Är vi på rätt väg?’ till fler var väldigt givande. Just för att det är själva processen som är det centrala: att tillsammans reflektera och samtala kring vilket ledarskap som kan vara avgörande för oss. Det är på det viset vi kommer hitta det som verkligen är viktigt för oss. Vi är inte färdiga med den och vi behöver också kunna beskriva hur den hänger ihop och stöttar värdegrunden och vårt arbetet med att vara en lärande organisation. Men vi är på väg!”