Under våren 2024 genomförde vi i Gaia nära 70 samtal med ledare på högsta nivå i kommun, region och stat. Vårt starkaste intryck från dessa samtal är stark framtidstro men vi står också inför tuffa utmaningar. I vår förra blogg beskrev vi tre avgörande samhällsutmaningar som ledarna definierade; Demokratins utveckling, Den gröna omställningar samt Säkerhet och trygghet.
I den här bloggen presenterar vi sju frågeställningar som ledarna beskriver både som möjligheter och utmaningar på vår väg framåt:
-
Sverige i världen och världen i Sverige
Inte minst i ljuset av det amerikanska presidentvalet och de alltmer protektionistiska vindar som sveper över världen blir denna frågeställning central.
Flera av de ledare vi talade med konstaterade att ”Sverige är ett av världens bästa länder att leva i. Vill vi fortsätta att vara i framkant behöver vi vara påhittiga och snabba.” Hur kan och vill vi som land påverka det internationella samfundet, vilka bilder vill vi sprida och hur fortsätter vi att vara öppna, nyfikna, samarbetsorienterade och dela med oss till andra länder.
-
Ett Sverige som håller samman
Ibland hör vi uttrycket ”ett rundare Sverige” och i samtalen lyfte ledarna t ex frågan om att nuvarande organisatoriska och juridiska strukturer inte är skapade för att kunna hantera de stora och komplexa utmaningar som vi står inför. Hur skapar vi likvärdiga förutsättningar för människors liv oavsett geografisk härkomst, etnicitet etc? Hur länge klarar det kommunala självstyret en differens på 6 kr mellan högsta och lägsta kommunalskatt?
-
Ökat fokus och nationell styrning av digitalisering
En frågeställning av en annan karaktär rör vår förmåga att växla ut digitaliseringens möjligheter. Vi noterar att det här finns en oro för att Sverige börjar halka efter och här efterfrågas en tydligare gemensam styrning från ledare inom såväl stat som regioner och kommuner som ett sätt att komma snabbare framåt i utvecklingen. Samtidigt finns också flera hoppfulla signaler som t ex SKR och kommunernas handslag för välfärdsutveckling genom digitalisering.
-
Demografi – kompetensförsörjning och ekonomisk utveckling
Här pekar flertalet på den utmanande ekvation som vi står inför – att utvecklas och upprätthålla ekonomiskt tillväxt och utveckling samtidigt som vi har unikt låga födelsetal, en åldrande befolkning och en krympande andel av befolkningen i yrkesverksam ålder. Stora investeringsbehov i utbildningssystemet för såväl barn som unga och vuxna är ett av de behov som många pekar på för att klara kompetensförsörjningen och lösa delar av ekvationen.
Ett återkommande tema i samtalen skulle vi kunna beskriva som integration mellan kort och långsiktigt. Med detta menas förmågan och viljan att skapa långsiktigt hållbara lösningar som förenar olika intressenter. Detta tema innefattar också samspelet politik och förvaltning. Det landar i de resterande tre frågeställningar:
-
Uthållighet och långsiktighet
En av kommundirektörerna vi talade med sa: ”Att bryta segregation, vända dåliga skolresultat och åtgärda miljöproblem löser vi inte med kortsiktiga projekt och kampanjer. Det kräver ett grått, vardagligt arbete i verksamheterna grundat på tydliga politiska mål och prioriteringar”. I förlängningen av detta resonemang följer en uppfordrande insikt från flertalet av de vi mött. Det handlar om förvaltningsorganisationens vitala betydelse för att stödja politiken att våga långsiktighet och uthållighet.
-
Hård och mjuk infrastruktur
Det finns en stark samsyn om betydelsen av långsiktiga investeringar i både hård infrastruktur (järnväg, vägar, energiförsörjning etc). Många lyfter emellertid även fram att den ”mjuka infrastrukturen” är eftersatt. Tydligast illustreras det i en upplevelse av att den tålmodigt, kontinuerligt löpande moderniseringen av lagstiftning satts på vänt till förmån för akut lagstiftningsarbete.
-
Kompromissens kraft
Flera pekar på den mediala, och politiska, logiken som en försvårande faktor för de krafter som vill föra ett samtal med målet att nå fram till gemensamma ställningstaganden. Några, inte allt för få, upplever en tjänstemannaorganisation som blir alltmer försiktig och kanske t o m räddhågsen. Man lyfter fram behovet av förvaltningsorganisationens ansvar för faktabaserade kunskapsunderlag som grund för analys och slutsatser.
Vår bild, efter samtalen, är att ovanstående sju frågeställningar i hög grad är levande i toppledarnas vardag. Det är också uppenbart att varje frågeställning rymmer reella och komplexa problem. Vi tror att ett viktigt steg för att transformera dessa till möjligheter är ett samskapande inom och mellan organisationer. Ett levande samtal i de olika miljöer och verksamheter vi var och en befinner oss. Vi är glada över de synpunkter och inspel vi fick på vår förra blogg och ser fram emot fortsatt dialog.
I vår nästa blogg kommer vi att återge våra spaningar om hur toppledarnas framtidsbilder av Sverige 2035 ser ut. I våra samtal med dem har det varit tydligt att vi, för att ta oss till en önskvärd framtid, behöver tillvarata den goda kraften i de ovan beskrivna aspekterna.
Vi ser fram emot att samtalet fortsätter. Ta gärna kontakt med oss om du är nyfiken på att delta.
Författare av denna text är Micael Mathsson och Torbjörn Skymning.
Läs gärna hela Framtidsbilder för Sverige 2035. Du hittar den här.