Om Kristina Wiktander, VP EMEA North and West på F5. Om ledarskap i en prestationskultur där förändring är vardag. Och om varför seglingen ibland ger rakare återkoppling.

“Det går inte att vara förberedd på allt. Man måste kunna ta saker på studs – och vara trygg i det.”

Det är en mening som har bäring både på havet och i de mest högteknologiska sammanhangen.

Kristina Wiktander leder försäljningsarbetet för F5 i EMEA North and West, en roll som rör sig mellan länder, marknader och snabba skiften i både kundernas verklighet och teknikutvecklingen. F5 är ett amerikanskt techbolag inom cybersäkerhet, med lösningar som arbetar “djupt ner i datacentret”, där datatrafiken analyseras och skyddas. Kunderna är stora internationella banker, men också myndigheter: polis, skatteverk och annan offentlig verksamhet i många länder.

Det låter som en värld av system, strukturer och teknik. Men när Kristina talar om sitt uppdrag, handlar det snabbt om något annat.

Om människor. Om tempo. Om att bygga lag som kan prestera i turbulens. Och ändå vara nyfikna nog att fortsätta lära.

Mellan teknik, människa och affär

Kristina beskriver sin drivkraft som ett slags spänningsfält hon burit länge: människan, tekniken och affären. Hennes bakgrund är en kombination av teknisk ingenjör och marknadsföring, och hon har tillbringat större delen av sitt yrkesliv i internationella IT- och techbolag. I dag är hon tydlig med sina två grundpelare som ledare:

“Business och people. Affärer och människor.”

Det låter självklart. Men i en säljorganisation är det också en balansakt. För i en prestationskultur mäts saker. Tempot är högt. Tävlingsinstinkten stark. Och många drivs av viljan att göra mer, nå längre, vinna mark.

“Man måste ju alltid ha blicken på bollen”, säger Kristina. “Affären är ju det som betalar oss.”

Samtidigt: utan människor som vill, orkar och utvecklas, finns ingen affär att leverera.

Det är här hennes ledarskap tar form. I det konkreta arbetet med att locka fram potentialen i varje individ och samtidigt bygga något större: ett team som kan vinna tillsammans och ha roligt under tiden.

En tidig skola i att stå stadigt

När Kristina berättar om sin väg fram är det en erfarenhet hon inte alltid pratat så mycket om men som nu känns mer aktuell än på länge.

Hon var nämligen en av de första kvinnorna som gjorde militärtjänstgöring.

“Det var en väldigt bra ledarskapsskola.”

Det är också en erfarenhet som rymmer en av hennes återkommande poänger: samma sak kan vara en nackdel eller en fördel, beroende på hur du väljer att se på det. Och hon syftar då till exempel på att vara kvinna i en mansdominerad miljö.

“Ser man det som en fördel så går det mycket bättre. Man måste jobba med sitt mentala jag.”

Det är ingen romantisering av motstånd. Snarare ett realistiskt konstaterande: svårigheter kräver människor runt omkring. Mentorer. Coacher. Människor som kan bidra med fler perspektiv. Och modet att säga ja när möjligheter till stöd och utveckling finns.

Hon beskriver också hur stora internationella bolag ofta varit tydliga med att vilja öka mångfalden och hur hon aktivt tackat ja till mentorskap på olika nivåer. Inte som en genväg, utan som en del av att förstå spelplanen.

För, som hon säger, politik finns i alla stora organisationer. Den som vill göra skillnad behöver vara medveten om den utan att låta den definiera vem man blir.

Seglingen: en annan sorts feedback

Kristina har ett parallellt ledarskap på fritiden. Hon är seglingsledare, race officer, i sammanhang där hennes “kunder” är bland de främsta seglarna, toppatleter som till varje pris vill prestera sitt allra bästa.

Och det är här, mitt på vattnet, hon får något som många ledare längtar efter i vardagen:

Direkt feedback.

“På stora regattor har du frivilliga – på Gotland Runt är vi hundra personer. Du vet inte vilket väder det blir. Det händer alltid konstiga saker. Och du måste prestera med ett team som inte gått en teamutbildning tillsammans.”

Det hon tränar där är inte främst planering. Utan beredskap. Att kunna ta saker på studs. Att vara mentalt förberedd. Att gå in i osäkerhet med glädje. Att kommunicera så tydligt det går särskilt när det inte blir som tänkt.

“Ingen är perfekt. Man måste vara öppen för feedback och erkänna när man missat något.”

Seglingen har också gett henne något mer: modet att vara rak, att säga nej, att hålla integriteten.

“Man kan inte köra över människor”, säger hon. “Men man måste kunna vara tydlig med vad som är acceptabelt och inte.”

Att få en organisation att röra sig samtidigt

I cybersäkerhet förändras spelplanen snabbt. Kundernas behov kan skifta nästan över en natt. Teknisk innovation går fort. Och samtidigt utvecklas de som vill utnyttja systemen – “motpolen”, som Kristina säger – lika snabbt.

Som techbolag måste man ställa om, hitta nya lösningar och få människor med sig i rörelsen.

“Hur får man en organisation med sig? Att få de omkring en att vilja, och orka, lära om hela tiden, vara nyfikna. Samtidigt som vi också måste ha fokus på affären.”

När Kristina kontaktade Gaia första gången var det just den frågan hon bar: ledarskap i en föränderlig värld, präglad av geopolitik, AI och skiftande kundbeteenden. Hon beskriver F5 som en performance-organisation men också som ett företag med tydliga värden och en kultur hon är stolt över.

“Det är performance – men också people first.”

Den kombinationen är en bra plattform. Men den räcker inte i sig. För i en regional ledningsgrupp samspelar många funktioner: marknad, teknik, återförsäljare, olika säljteam. Och när tempot ökar blir det lätt att hamna i det taktiska: här och nu, nästa kundmöte, nästa kvartal, nästa leverans. Problemet är att strategin då riskerar att bli något “någon annan” gör.

Kristina ville flytta ner företagets vision till regionen så att alla kunde känna: vi är en del av samma resa. Och hon ville få in innovationen tydligare, inte som en slogan, utan som en konkret riktning för vardagen.

Fyra riktningar som håller i stormen

Tillsammans formulerade Kristina och hennes team en struktur för hur regionen ska bidra till helheten. Fyra delar som kopplar visionen till vardagen och hjälper organisationen att hålla kursen:

  • Pioneer mindset: att aktivt bygga ett innovativt förhållningssätt och våga tänka nytt
  • Business success: tydlighet i att resultat spelar roll
  • Market perception: att alla, i ett mindre team per land, kan bidra till att “sätta oss på kartan”
  • People development: att utveckling av människor inte är en sidogren utan en förutsättning

Det blev inte bara ett dokument. Det blev ett återkommande arbetssätt.

“En gång i månaden sätter vi oss ner och tittar på de här sakerna och ser över det strategiska perspektivet.”

Det är ett val. Och ett skydd mot att glida tillbaka in i ren taktisk överlevnad.

För i tech går allt fort. Och det som gjorde dig framgångsrik igår gör dig inte nödvändigtvis framgångsrik imorgon.

Psykologisk trygghet – även när man förlorar

Som ett viktigt komplement till prestation och affär lyfter Kristina en annan nyckel. En som kanske är lätt att säga, men svår att leva.

“Man kan inte bara fira sina framgångar. Man måste titta på sina förluster också.”

Det kräver psykologisk trygghet. För utan den sopas lärandet under mattan. Och då missar man tåget.

Det är ett enkelt men skarpt perspektiv: i en värld där hoten förändras och datatrafiken exploderar, blir lärandet en överlevnadsfråga. Och lärande kräver att vi kan prata om det som inte gick som vi ville utan rädsla.

Ledarskap som blir personligt på riktigt

När Kristina pratar om sin bakgrund finns något som återkommer: autenticitet.

Hon kommer från Åtvidaberg. Hon har gjort lumpen. Hon har jagat ubåtar. Hon leder i globala sammanhang men bär sina ursprungliga berättelser med sig, och använder dem för att sätta scenen och göra ledarskapet mänskligt.

“Det blir autentiskt”, säger hon. “Jag har min bakgrund och den är lite speciell.”

Och kanske är det just där hennes ledarskap får sin särskilda ton: i kombinationen av tempo och värme. Skärpa och glädje. Strategi och närvaro. En vilja att prestera men också att bygga lag som orkar.

För att hålla kursen när världen skiftar handlar inte bara om att navigera rätt.

Det handlar om att få fler att vilja vara med ombord.